• 1
  • 2
  • 3

Så du vill börja med stand-up?

Vem är du?

Det finns lyckligtvis inte en magisk formel som säger att det här är en blivande stand-up-komiker och det här är det inte, men en eller flera av dessa punkter stämmer nog in på dig.

  • Du är troligen redan en ”rolig tjej/kille”, en missbrukarpersonlighet vars favoritdrog är andra människors skratt.
  • I din kompiskrets är du kanske den som sällan säger något, men när du gör det så är det alltid en skrattsuccé.
  • När du tittar på tv-nyheterna så har du alltid någon kommentar att fälla om det som det rapporteras om.
  • Du tillhör en minoritet, antingen pga av etnicitet , religion eller din nördiga vurm för Systemdistributioner från Berkeley. Och du tänker inte skämmas för det!
  • Du är en urtråkig typ, men det är bara en fasad. Nu skall du minsann upp på en scen och visa vem som egentligen är rolig!

Eller så har du helt enkelt bara bestämt dig för att göra stand-up och du har viljan samt envisheten som krävs för att lyckas.

 

Hur hittar du skämt?

Gräv där du står. Hela din uppenbarelse kan vara en guldgruva av komik, men det måste brytas och bearbetas innan det blir skinande tackor av det. Visst, du kanske kan dra surrealistiska skämt om hur Håkan Hellströms sjömanskostym utsattes för plågsamma djurförsök av militanta nihilister, men det är troligare att du får med dig publiken med något mer jordnära. För att hitta detta material börjar vi med dig, ditt utseende, din personlighet och dina hatobjekt/fobier/orosmoln. Så nu skall du snabbt skriva några listor:

  • Saker med ditt utseende som gör att du sticker ut från mängden bör tas upp när du kliver upp på en scen. Har du en näsa som är så stor att den fångar sidvinden så bör du nämna det först av allt för annars kommer publiken ändå att tänka på det och dessutom kan det vara ett bra sätt att "sätta igång" skratten.
  • Din personlighet och saker du gör kan innehålla en hel del intressant. Kanske inte just nu. Kanske inte för dig. Men tids nog skall du kunna skapa en rutin t ex kring ditt kluvna förhållande till hårtoppar som frisör. Skriv upp några av dina svagheter, styrkor och specialintressen. ( Dålig förlorare, trogen och medelålders scout kan hamna här)
  • Har du en "löjlig" fobi? Hatar du någon särskild aktivitet som är helt normal för de flesta? Allt du har en åsikt om/relation till kan bli en rolig rutin. Försök att hitta ovanliga saker här dock. Att hata att besiktiga bilen gör nog de flesta med taskig ekonomi och gammal bil, så det kanske du inte bör ta upp. MEN, det kan bli bra det också, vi går in mer på det senare.

Har du problem med hitta det som utmärker dig fysiskt så kan du fråga en ärlig vän, en främling eller ett barn. Och glöm inte att du även kan få sanningen från idioter och alkoholister enligt ett talessätt.

 

Men är det roligt?

Nej. Det är inte roligt. Du kanske har tur och redan har hittat skämt i dina listor, men om du ställer dig på scen och berättar om saker på din "hata"-lista med hat i rösten kan det bli lite väl negativt för publiken. För du måste nästan ha en känsla/inställning/attityd till det du framför, annars kunde publiken lika gärna läsa texten högt innantill för varandra.

Humor handlar rätt mycket om överraskande kopplingar och logik som går vilse, så att berätta om något på din "hata"-lista som att du älskade det kan både ge publiken ett skratt och för den delen kanske du hittar en del intressanta vinklar på problemet.

Här kommer vi in på "besikta bilen". Visst älskar ni att besikta bilen? Det är som att skrapa en rostig triss-lott. "JAAA, jag fick tre glappa styrstag!!!".

Kasta om känslor efter behag. Lyft t ex fram det positiva i dina negativa personlighetsdrag. "Ni skulle aldrig känna igen en bra förlorare om inte jag glidtacklat den där sjuåringen!". Berätta om det som att du vore stolt.

 

Men hur vet folk när de skall skratta?

Ja du. Det är en bra fråga, men det underlättar om du själv vet var du förväntar dig en reaktion från publiken. Det kan också vara bra för dig att veta precis när du skall lägga in en konstpaus eller trycka till lite extra på stolthet eller vilken attityd du nu har till materialet. Alltså kan det underlätta om du själv delar upp varje rutin i formatet setup/punch.

Setup är informationen som möjliggör skämtet. Det behöver inte vara dagens sanning det du säger här, men det bör vara trovärdigt. Och är informationen är sann men av det otroliga slaget, så är det troligt att det snarare är punchen du har där.

Punch är det som får reaktionen. Det är den oväntade vändningen efter informationen. Det är här du visar stolthet över dina dåliga sidor. Förargas över välgörenhet. Är fientligt inställd till bebisar. (Ok, det senare kan vara en rätt normal reaktion på dessa vällingspye-fontäner.)

Och så parar vi ihop Setup och Punch till ett enradsskämt (Oneliner). Antar redan från början attityden stolt och vräker ur oss:

-(Setup, informativ)Jag är en så dålig förlorare att (Punch, galen utsvävning) jag glidtacklar när vi spelar minigolf! *förhoppningsvis skratt*

Kom dock ihåg att det inte finns några absoluta sanningar kring humor och det här är ju bara en snabb introduktionstext. Rätt stand-up-komiker parad med rätt material kan göra succé utan att följa tumregler, så lär dig tumregler så du vet hur du skall bryta mot dem. För vi vill väll alla bli kvitt dessa mentala fotbojor?

 

Men allvarligt, är det roligt?

Ja, det vore ju synd att låta dig gå upp på en scen med ett material som du egentligen inte har en aning om ifall det kan tänkas vara roligt. Du måste få testa det på någon men vem? Vi börjar med vem du inte skall testa materialet på. Testa inte materialet på någon som känner dig tillräckligt väl för att inte vilja såra dig, dessa personer kommer pliktskyldigt att skratta där de anar att du vill att de skall skratta. Är du i chefsposition så bör du inte testa ditt material på underordnade vars framtid på företaget hänger på vad du tycker om dem.

När du börjar jobba på det som skall bli din framtida stand-up-karriär så kan du slå dig ihop med en likasinnad, sk comedy-buddy ( Men vi kanske skall säga Komedikompis? KK? ), och inför varandra framföra materialet. Din komedikompis kanske kommer vara mer härdad än en publik och inte dra på smilbanden lika lätt, men tar å andra sidan projektet på lika stort allvar som du själv. Därför kan din komedikompis bidra med en del nyttiga synpunkter på ditt material och framförandet av det.

Har du ingen komedikompis, eller vill komplettera så testa gärna ditt material på folk du möter i din vardag. Det kan vara någon du råkat inleda en konversation med nere på Ica. Det kan vara dina jobbarkompisar. (Om de nu inte faller unden den där "nära och kära"-paragrafen.) Vem du än testar på så skall personen inte vara medveten om att du testar en rutin, det kan bli jobbigt för båda om den önskade reaktionen uteblir.

Hoppas den här lilla texten hjälpt dig att komma igång.

/Kim Johansson